Jag älskar att laga mat, testa nya råvaror och recept. Extra kul blir det nu när E. börjar äta och vill testa och smaka på allt som finns både på sin och våra tallrikar.
Mat är något som knyter oss alla samma, att sitta ner hela familjen tillsammans runt matbordet är en härlig känsla. F. och jag säger att det ända missbruk vi ägnar oss åt är god mat och kaffe. Helst nyttig god mat och lyxigt kaffe!
Jag vill äta hälsosamt, i och med att viktväktarna har varit ett bra alternativ för mig innan och att det är mat som passar alla så har vi fortsatt med det.
Fast från maj i år har ju även diabetesen varit en ny faktor i var matlagning. Helt plötsligt var kolhydraterna avgörande vid varje måltid. Är det tillräckligt eller är de för mycket? Hur beräknar jag detta till insulinet. När åt vi sist, har jag eller skall jag träna.
En snäv balansgång som kräver sin planering.
Min nya utmaning heter; Frukost. Under min gymnasietid var den obefintlig. Under lärarutbildningen blev den bättre och sedan jag flyttade tillsammans med F. har det blivit oersättlig.
Då mitt b-glucos inte gillar "vanlig" svensk frukost med mjölkprodukter, müsli och bröd har min kreativitet fått bekänna färg.
Hur äter man en frukost som man står sig på, inte innehåller för mycket fett, går hyfsat snabbt och jag inte kommer tröttna på innan veckan tar slut?
Jo, omelett i micro. Min för tillfället enkla räddning som går att variera i oändlighet.
Kommentarer
Skicka en kommentar